ge mig!
Tänk om jag kunde få ha det här håret? Varje dag! Alltid! Jag vill!!
Nu ska jag gå och lägga mig i badkaret. Någon dag ska jag blogga om New York också.
Tåg kl 10.25
teliastrul
Jag har fått ännu en ny lånetelefon av telia då min riktiga mobil är i Danmark(!). För ca 2,5 vecka sedan slutade
skärmarna på min mobil fungera. Jag gick då in till Telia med min mobil och tillhörande garanti och de skulle skicka iväg den på reparation. I fredags fick jag ett meddelande om att min mobil var lagad och fanns att hämta i teliabutiken. När jag kom hem och packade upp den var den skitigare och mer sliten än min var. Något stämde inte så jag jämförde den mobilens serienummer med min mobils serienummer - jag hade någon annans mobiltelefon.
På lördagen gick jag sedan till telia igen och de kunde tyvärr inte hjälpa mig då pga. att reparationsstället hade stängt (och det var ju de som hade gjort fel). Så jag skulle komma tillbaka på måndagen istället. Jag var där i måndags och fick då jättedålig service och det höll på att sluta med att jag gick därifrån utan någon mobil alls. Så jag beslöt mig för att gå dit idag igen och få hjälp av den snälla personen som hjälpte mig i lördags.
Han ringde reparationsstället som efter lite efterforskning kunde meddela att det var samma reparatör som hade lagat båda telefonerna och att han hade packat dem fel så min telefon fanns nu i Danmark.
Vad som nu händer är att den telefon som jag fick i fredags är påväg till reparationsstället i Kristinehamn. Dessa ska då försöka att få tillbaka min telefon från Danmark. SÅ - när jag har kommit hem från New York om ca 14 dagar så ska jag gå in till telaibutiken och se vad som har hänt. Ansvaret ligger nu hos reparationsstället och teliabutiken tycker att de bör ge mig en ny telefon som kompensation.
Det tycker jag med. Gärna en iPhone. Eller någon i den stilen.
Jag förklarade för teliamannen att jag snart skulle resa ut ur landet och att jag verkligen behövde en telefon då. Han hämtade då en lånetelefon och berättade att det var deras "speciella" lånetelefon. (Inte i närheten av den skiten som jag fick låna från början) Och sannerligen, den var speciell, för när jag kom hem och kollade igenom den fanns där Christian Berglunds, Freddan Erikssons, Heino-Lindbergs, Jonas Frögrens, Emil Kåbergs och Leveins nummer. Misstänker även att Marko Jantunens nummer finns där då han ligger under namnet Marko och numret börjar på 00358, vilket är Finlands landsnummer.
Jag undrar vem det är som har haft denna mobil före mig. Och som sedan inte har tagit bort denna information från mobilen. Hur speciell ska man vara för att få låna den här telefonen egentligen? Har telia olika telefoner av olika kaliber som de lånar ut till olika människor beroende på vem människan är? Mycket intressant.
Jag kanske borde se om jag kan tjäna en hacka på dessa nummer ;)
Nu ska jag gå och sova lite. Min kropp är inte i fas.
Och babe, du behöver inte vara orolig, hihi.
Hej!
Nu är jag i Bristol, England, hos Sofia och semestrar mig lite.
Idag fyller jag visst 21 år och det är min andra födelsedag utomlands. Vi får se hur väl England kan mäta sig med Florida. Jag har ju även spenderat 19 födelsedagar i Sverige. Så vi får se hur denna utveklas :)
Något som är positivt med detta är att jag får som två födelsedagar då jag kommer att bli firad av de nära och kära i Sverige när jag kommer hem.
Snart ska vi äta mat som Sofia är snäll och lagar och sen har hon köpt en tårta som vi ska häva i oss :) En chokladtårta för 18 pers närmre bestämt.
Nu var visst maten färdig. Sedan ska vi gå ut och dansa. Jag hoppas på en trevlig kväll.
Vi hörs snart igen folk!
tillsammans är vi hjältar
"I am, like many people, quite upset about how things are in the world now, and while I am a musician, I wanted to maybe be a spokesperson for the people in the street, who are pretty pissed off in general. I am just one of all these voices, and the fact that somebody like me has had enough shows you it is a pretty intense time we live in. Emotionally, I was just really, really hungry for something quite full-bloodied and visceral."
...so says Björk in a new interview that is up at MTV.com
I hear you. Jag har fött en idé, eller snarare ett projekt.
Här får ni dagens Björkbild:
beundran
Det finns inte många personer som jag känner att jag hellre skulle vilja vara, eller se ut som, än mig själv.
Jag spenderar inte så mycket tid på att tänka på "tänk om..". Det ger mig ingenting. Det finns ingenting jag vaken vill eller kan göra åt den saken i alla fall. Jag vill försöka leva här och nu i så stor utsträckning som möjligt. Även om jag tror att det kommer ta lång tid innan jag nått dit i dess fulla bemärkelse. Detta utesluter dock inte att jag beundrar och ser upp till människor. För det gör jag verkligen.
En av dessa personer är Björk. Jag har inte lyssnat sådär jättemycket på hennes musik mer än hemma hos Rebecka och de två album som jag har i min iPod (Vespertine och Post) . Det jag gillar med henne är att hon känns jordnära och äkta. Naturlig. Island gör nog så med sina invånare.
Dessutom är Björk otroligt vacker och söt. det funns hur mycket vackra bilder på henne som helst.
Bilderna är konstverk i sig.
"All that no-one sees
you see
what's inside of me
every nerve that hurts you heal
deep inside of me
you don't have to speak - I feel"
Jóga - Björk
.
När vi var i Göteborg så fick jag en födelsedagspresent av Anders.
(Fast det vet jag ju egentligen ingenting om..)
jobbigt
Just nu är jag på jobbet men jag har fått byta kassa därför att datorn vid den andra kassan bara stängde ned och vägrar just nu att fungera. Det verkar som att den stängde ner hela systemet och bytte till ett nytt. Och nu får vi ej igång den till det föregående läget. Snacka vilken ångest. Jag gjode ju inget medvetet. Men åndå. Jag får väl jobba gratis resten av året..
It's just one of those days.. Eller vad säger du babes?
CUTE
DET HÄR MÅSTE VARA DE SÖTASTE SKORNA JAG NÅGONSIN SETT. RIKTIGT MJUKA SER DE UT ATT VARA OCKSÅ. JAG HITTADE DEM PÅ URBANOUTFITTERS.COM. JAG VILL HA DEM NUUU. HELST BÅDA TVÅ. HIHI. TILLOCHMED SULAN VAR FIN.
FÄRJESTAD VANN ÖVER SKELLEFTEÅ IDAG MED 9-0. STACKARS SKELLEFTEÅ.
IGÅR GJORDE JAG OCH ANDERS NÅGOT ROLIGT SOM JAG SKALL BERÄTTA OM FÖR ER SNART. HIHI.
wohoo
Nu har Janne Niskala slagit backrekordet genom alla tider i elitserien iom att han har gjort 3 poäng i kvällens match mot HV71! Nu är rekordet 49 poäng (19 mål + 30 ass). Hoppas att han får massa kramar och klappar på rumpan av sina lagkompisar efter matchen, hihi.
Blä dock för Färjestad att tappa sin 5-2 ledning till 5-5 i sista perioden. Riktigt dåligt!!
slagsmålsklubben gör mig glad
Nu har jag precis varit och jobbat på Apoteket Vågen i Våxnäs Centrum. Jag jobbar där varje vardagsmorgon och packar upp deras varor, sedan beger jag mig till apoteket på bergvik och jobbar där i några timmar. Det är ganska så okej. Jag har ju iaf ett jobb. Idag ska jag inte till Bergvik förrän kl 16.00 så nu ska jag äta och slappa lite.
Jag har inte "smält" IKEA beskedet än och jag funderar väldigt mycker fram och tillbaka på vad jag ska ta mig till med mitt liv och vad jag vill. Det var första gången sedan jag kom hem från Kalmar som jag kände att jag visste vad jag ville göra ett tag framöver. Jag kände mig motiverad, glad och engagerad och tyckte att det var skönt att jag äntligen hade hittat "det". Men nej... det hade jag visst inte gjort. Så nu slungades jag tillbaka till ruta ett, som så många gånger förr. jag är inte orolig för mig för jag vet att jag kommer att finna det jag söker någongång. Jag är bara så fruktansvärt trött på att leta/vänta. Jag trode att det kanske hade vänt. jag vill att något ska hända. Mest av allt vill jag må bra.
Dessutom så får jag mindre och mindre jobb på Bergvik vilket inte gör situationen bättre. Eller så kanske det är precis vad det gör då jag får "ledig" tid....
Jag har så otroligt svårt att vakna på mornarna nu, förutom när jag sover hos Anders. Nu har jag provat att sova hos honom när jag ska jobba dagen därpå och det har varit mysigt att åka buss tillsammans tidigt på morgonen. Eftersom han går upp så väldigt tidigt (05.30) så har jag trott att han skulle få dra mig upp ur sängen men det har fungerat alldeles perfekt. Här hemma kan klockan ringa 30 min innan jag orkar gå upp ur sängen. Då har jag ändå räknat med att jag bör gå upp ca 10 min efter att klockan har ringt, så min tidsdisposition fungerar verklign inte och jag får stressäta min frukost och åka buss till Våxnäs istället för att gå.
Trots nederlaget med IKEA så verkar jag kunna få ihop en rolig och händelserik vår. Den 2-4:e mars ska jag, Anders, Mamma och Pappa åka till Göteborg och bo på hotell. Mamma fick en Göteborgsweekend i födelsedags present och då fick jag och Anders följa med! :) Det ska bli skönt att få komma iväg och få vara i en ny, men ändå bekant, miljö. Jag "får" dock inte shoppa alltför mycket för pga. IKEA beskedet så kommer nog jag och Anders att åka till New York nu i maj (wiieee!!!). Göteborg i all ära, men New York är New York. Dessutom så SKA jag åka till Sofia nu i mars och då behöver jag också lite cash.
Jag har dock några favoritställen i Göteborg som jag trots shoppingförbudet måste besöka. Titta kan man ju alltid göra :) Sedan har jag även upptäckt lite nya butiker tackvare internet som jag tror är väl värda ett besök. (det är inte bara tjejaffärer älskling så du kan vara lugn, har även letat reda på saker som jag tror kan passa dig, hihi)
Här följer ställen jag skulle tycka vore roliga att besöka:
Karltex-butikerna, Haga Nygata 14, Haga Nygata 27, Östra Hamngatan 45
Fever, Vasagatan 17
Moms, Vasagatan 15
Igor the dog, Skolgatan 13 Lester, Södra Larmgatan 9
Shelta, Andra Långgatan 21
Scout, Erik Dahlbergsg. 15
Kålle&Ada, Kungsgatan 38
Victoria Arena, Kungsgatan 48
Stuk Denim, Vallgatan 12
Stuk Manufaktur, Södra Larmgatan 16
Prickig Katt, Magasinsgatan 19
Noll. 3, Vallgatan 14
Weekday, Södra Larmgatan 12
Hollywood, Södra Larmgatan 11
Red Devil, Västra Hamngatan 16
Buddha fashion & lifestyle, Viktoriagatan 5
Active, Berzeliigatan 5 Ted B, Järntorget Nostalgi, Vasagatan (närheten av Fever)
Workshop, Kungsgatan 9b Karma, Vasaplatsen 10
Solo, Kungsgatan 58
Panik, Kastellg 8 Global Collection, Vallgatan 22
Många butiker är det men tur är att de flesta ligger inom samma kvarter, och den uppmärksamme har sett att många även ligger på samma gata.
Nu ska jag försöka att äta något.
Take care!
baby I'm the worrying kind
Jag skulle vilja sprida lite glädje till er alla men jag hittar det inte riktigt inom mig nu så jag låter er få några ord från Oprah istället. (Hoppas att det går lika bra)
Every husband struggles to find the perfect gift for his beloved on Valentine's Day, but the gift one man wanted to give his wife of 17 years was beyond his reach—tickets to The Oprah Show. So Tom sent a heartfelt plea to Oprah herself. "My feeling is very deep that I would do anything for my wife, but this is one thing I'm striking out at. Please help," Tom writes.
Oprah producers called Tom and cooked up a crazy plan to get his wife, Gina, from upstate New York to Chicago without letting her know where they were going. Tom surprises Gina at the school she works at and whisks her away to the airport. To keep Gina in the dark, Tom outfits her in a blindfold, headphones and a sign that reads, "My hubby is taking me on a surprise trip. Please don't tell me where I am."
At the airport, everyone from the ticket counter staff to the flight crew is in on the plan, announcing only that the plane is headed for "the mystery city." Gina thinks they're on their way to Fiji and is still in the dark when the couple lands in the Windy City. They spend the night in a hotel room stripped of anything that could give away the surprise. There are no magazines, brochures—not even a television!
When the big day finally arrives, Gina has been blindfolded for nearly 24 hours! As Gina walks up the steps onto the stage, the entire studio stays completely silent until after she removes her blindfold and sees Oprah. "Oh my God," a stunned Gina says. "Are you real?"
Gina, who is wearing her Fiji sandals, says she suspected something about her surprise during the flight. "When we were on the plane, the pilot said, 'Welcome to our mystery city,'" Gina says. "And I said, 'The only person that could get a pilot to do something like that was Miss O.'"
"Isn't that a sweet, sweet thing he did? How sweet is that?" Oprah asks. "Now everybody's watching saying, 'What you going to do for me, honey?' Well, you've made it hard for a lot of guys, Tom."
When Emmanuel was 8 years old, civil war broke out in his home country of Sudan. When his village was invaded and soldiers burned his home, Emmanuel escaped into the forest. All alone, Emmanuel hid for 13 days, surviving on wild fruits and stagnant rainwater. Fleeing the rebel soldiers, he joined 26,000 other desperate children—now known as the "lost boys." These children wandered for three months, walking 1,000 miles across the desert in search of safety.
Eventually, Emmanuel found his way to a refugee camp in Kenya, but suffered from nightmares of what he'd seen. "I'd seen friends shot right on the spot, friends being eaten by lions and hyenas," he says.
Then, in 1998, Emmanuel met a girl named Veronica in the Kenyan camp. "I was captivated and all I wanted to do is just stand there and just watch," he says. Emmanuel only spoke with Veronica for a moment before asking a man with a camera, who happened to be nearby, to take their picture. (Above: Veronica is second from left. Emmanuel is on the far right.) To Emmanuel's joy, the photographer actually returned to the camp and gave him the picture for free.
"Something inside of me just kept telling me, you better keep this picture. You better keep it. Keep it well." For the next six years, Emmanuel carried that photograph for thousands of miles.
In 2001, Emmanuel came to America with only a shirt, a pair of pants, flip-flops, and what he called his "most important luggage"—his beloved picture of Veronica, which was tucked inside his Bible.
He started school and a new life in North Carolina, eventually enrolling at the University of North Carolina, where he is pre-med student with a double major in biology and psychology.
Emmanuel remained in close contact with his friends, who had been dispersed around the world. "It's the way the immigration works. They were sending people there [to] Canada, the U.S. and also Australia," he says. "The embassy would come and pick you randomly."
One Christmas, he traveled to visit friends in Canada. When he walked into a church, he was shocked by what he saw. "When I opened the door, looking into the aisle, I saw Veronica. I thought I was dreaming," he says. "I was jumping over the benches and I was running towards her because I recognized her face. We just ran into each other."
When Emmanuel produced the photo he'd been carrying with him for so long, Veronica began to cry. "I was holding onto the picture hoping that I would one day see her. … I just knew in my heart that I would see Veronica one day," he says.
After he returned home to North Carolina, Emmanuel and Veronica spent countless hours talking on the phone. He was ready to propose. Following tradition, he called Veronica's father in Sudan and asked him for her hand in marriage. In return, her father asked for 68 cows as a dowry, which translates to roughly $12,000 in American money. "How am I going to find $12,000?" Emmanuel asked.
When word of Emmanuel's plight spread, two of his friends, Cece and Kristin, came through. Wearing "Got Cattle?" T-shirts, they organized a fundraising walk for true love.
The "Got Cattle?" fundraiser actually raised $15,000, and Emmanuel and Veronica were married in July 2006 in Canada. Emmanuel and Veronica have big news they want to share. Although they are still waiting for immigration permission so they can set up a home together, Veronica is pregnant!
And that's not the only surprise. The Oprah Show arranged for a visa to let Veronica visit Emmanuel in America for Valentine's Day.
Following the devastating tsunami in December 2004 that killed hundreds of thousands of people and displaced millions in Southeast Asia, people across the world opened their hearts and wallets to help.
The affects of the tsunami were felt in many coastal countries, and not just by humans.
When Owen, a wild baby hippopotamus, was washed away from his herd on the coast of Kenya, he was left orphaned. The following day, nearby villagers came to Owen's rescue, bringing him to a local wildlife park. There the search for a surrogate parent led little Owen to Mzee, a cranky 130-year-old giant tortoise. The frightened hippo adopted the old tortoise as his parent. It seemed like love at first sight as Mzee, who was a loner for years, instantly accepted the baby hippo as his own. The pair began eating together and sleeping side by side.
Today, more than two years later, Owen still follows Mzee around the park. Owen and Mzee have formed such a tight bond, workers at the park are worried that Owen is acting too much like a tortoise. They have brought in another hippo to teach Owen how to act a little more hippo-like.
Kram på er!
All text och alla bilder är från oprah.com.
läst.
De ville inte ha mig.
HERREGUD
NU HAR MAILET FRÅN IKEA KOMMIT. PRECIS NU. JAG VÅGAR INTE ÖPPNA DET. JAG ÄR LIVRÄDD.
DESSUTOM SÅ ÄR JAG PÅ JOBBET OCH SITTER I KASSAN. DET GÅR INTE ATT ÖPPNA DET NU. EVENTUELLA KÄNSLOUTSPEL FUNGERAR INTE SÅ BRA IHOP MED MITT KASSAARBETE.
RUBRIKEN ÄR: IKEA KARLSTAD, OCH UTIFRÅN DEN GÅR DET INTE ATT TOLKA SÅ MYCKET.. FAN. HJÄLP. VAD TÄNKTE JAG EGENTLIGEN. ATT J A G SKULLE KLARA AV ATT KOMMA IN PÅ IKEA.
NEJ, USCH... VISSERLIGEN KOM JAG VIDARE TILL DE 700, AV ÖVER 5 000 SÖKANDE.,. MEN NU. GAH.
JAG VET ATT JAG MÅSTE TRO PÅ MIG, OCH DET GÖR JAG.. MEN SHIT, DET ÄR GANSKA SÅ MYCKET SOM STÅR PÅ SPEL FÖR MIG MED HELA DEN HÄR IKEA GREJEN.
HJÄLPHJÄLPHJÄLPHJÄLPHJÄLP. ETT KLICK IFRÅN SVARET... MEN JAG VÅGAR INTE ÖPPNA DET NU. KANSKE VÅGAR NÄR JAG KOMMER HEM FRÅN JOBBET. ELLER SÅ ÅKER JAG TILL BABE IKVÄLL SÅ FÅR HAN LÄSA DET... JAG ÄR SÅ FÖRVIRRAD.
JAG SKA NOG KÖPA MIG EN DYR LOTION PÅ APOTEKET NÄR JAG SLUTAR. SÅ OAVSETT VAD BESKEDET ÄR SÅ KOMMER JAG IAF VARA MJUK.
NU KÄNNER JAG MIG VARM OCH YR, TYPISKT. DUMMA SAKER.
DET ÄR TUR ATT JAG IAF HAR ÄTIT MINA VITAMINER IDAG.
GIV MIG STÖD VÄNNER.
saker går att fixa.
sådär!
Nu skall alla kunna läsa.
Nu skall alla kunna läsa.
different views
Mina vänner!
Nu har jag mailat blogg.se och frågat dem varför ni inte kan läsa på min blogg utan att markera texten. För såhär ser min blogg ut ifrån min dator. Och jag antar att det inte är vad ni ser? För jag ser ju vad jag skrivit...
Är det fler än Linnéa och Susanna som upplever samma problem? Linnéa och Susann, är det texten i mina inlägg som ni måste markera för att se? Hur ser det ut för er om ni inte gör det? Helt vitt?
Vi ska komma till botten med det här! Puss :*
ett glädjeämne
Mitt älskade Färjestad ligger nu tabelletta i Elitserien 1 poäng före HV71!
Visserligen har HV 2 mindre matcher spelade än Färjestad. Men för närvarande är det iaf Färjestad som är etta. Wiiee!! Jag saknar verkligen hockeyn. Förr snittade jag ju drygt 20 hemmamatcher per säsong (exkl. slutspel). Denna säsongen har jag varit på två matcher. Klart det blir skillnad... Men den 17:e ska jag få äntra LLA igen med Babe och då ska vi se på Färjestad - Modo. Jag tycker att Peter Nordström då kan få toppa sin prestation i lördags där Färjestad slog Luleå med 8-3. Den matchen gjorde Peter Nordström hela 6 (!) poäng! 3 mål + 3 assist. Fem skott, tre mål. Ganska trevlig utdelning.
prrr, jag får gåshud... I love sports. (men inte som Babe för han Ä L S K A R sport, hihi)
(Per Ledin och Peter Nordström, bild från Färjestads hemsida)
ps. jag väntar fortfarande på mail...
trallalalaa
Just nu väntar jag på mail.. Ett viktigt mail som kommer att vara oerhört avgörande för min närmsta framtid. De sa att besked skulle komma inom 1-2 veckor, igår var det en vecka.. Jag har kollat min mail säkert 4 ggr varje timme de här två dagarna. Det är inte sunt. Kanske lägger jag för mycket vikt på det...
Fortsätt att hålla de där tummarna vänner!
... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...
Dessutom så vill jag be om ursäkt till Linnéa för att jag glömde hennes födelsedag som var den 26:e januari.. Det var klantigt av mig. Men.. GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGENI EFTERSKOTT LINNÉA!!!
Virrvarr
Just nu så sitter jag och väntar på att klockan ska gå lite snabbare. Jag ska in till stan vid 10 och gå på synundersökning. Det vore lite roligt att ha glasögon trots allt. Om jag kan hitta några snygga. Men först så får vi se hur det går, om jag ser något.
Imorse så vaknade jag strax innan kl 7 av att pappa låste ytterdörren. Jag måste ha sovit väldigt ytligt då för att vakna av ljudet till en nyckel som vrids om tyder inte på någon vidare djupsömn.. Jag försökte att somna om men det var inte lönt så jag gick upp och åt frukost strax efter kl 7. Jag har gått upp mellan kl 7-8 några mornar nu och det har vari väldigt skönt för jag har fått ca 8 h sömn och dessutom varit trött vid 22-tiden på kvällen. Det är trevligt att inte vända alltför mycket på dygnet.
Jag har precis installerat nya Explorer 7, det är ovant med flikar för mig men jag kände att det var dags med en uppgradering. Förändring förnöjer :) Det har en speciell RSS-knapp som man kan trycka på när man är inne på någon blogg tex. Sedan så säger den till mig när bloggen/sidan har uppdaterats. Jättebra!
Jag är lite nervös nu för from imorgon och en vecka framåt så kommer jag få reda på hur min intervju gick och om jag kommit vidare till nästa intervjuomgång. Jag känner mig väldigt nöjd med min insats på intervjun och utifrån den grupp jag satt i så borde jag med stor sannolikhet gå vidare. Vi var 6 st + 1 intervjuare (chefen på hela varuhuset!) och det var bara jag och en (äldre) kvinna som svarade på öppna frågor. De andra svarade bara på direkta frågor till dem och kom inte med några egna associationer eller inflikningar. Jag försökte att vara saklig och prata på så mycket som möjligt. Hon som intervjuade oss "höll med" mig och vi fick en bra dialog alla vi som pratade, jag kan inte vara annat än nöjd.
Nu få vi bara hålla tummarna att det räcker.
Februari verkar bli en av de intensivaste månaderna som jag har haft på länge. Apoteket rycker i mig från alla håll så nu ska jag jobba på både Vågen och Berguven varje dag under hela februari. Från ca kl 8 - ca 10 ska jag packa upp varor på Vågen, sedan ska jag vara på Berguven kl 10.30 och jobba där till ca 14-15. Dessutom så måste jag skriva färdigt de där hemtentorna som jag skjuter på. Psykoanalystentan ska vara färdig denna veckan. Det finns inget annat.
Lite annat att se fram emot i februari:
Alla Hjärtans dag - lite mysigt är det allt..
17 februari ska jag och Babe gå och se på Färjestad - Modo, det ska bli jätteroligt!
Dessutom så drar Melodifestivalen igång nu på lördag. Ni får tycka vad ni vill om mig nu men jag tycker att det ska bli roligt. Det är tradition och underhållande. Sedan kan man säga ett och annat om musiken.. men that's not the point! Det ska bli mycket intressant att se vad Herr Christian Luuk gör av programledarrollen. Per Sinding Larsen ska ha en egen festivalblogg under hela detta jippot och det kan ske är roligt för dem som är intresserade. Men lite trist är det ju att SVT inte direkt är nyskapande när det gäller idéer...
Fascinerande...
Nu ska jag undersöka mina ögon. Jag återkommer!
fan!
Jag skrev nyss ett jättelångt inlägg här om allt mellan himmel och jord och så hade jag flera fönster öppna så skulle jag gå in på google och så öppnade jag fel fönster så allting som jag skrivit försvann.. Fanfanfan..
jaja, får se om jag orkar reparera skadan någon annan gång.. Klant.