Alicia

Jag hade gärna åkt till Linnéa idag. Men det blir inte alltid som man tänkt sig.. Jag hoppas att vi kan ses på måndag.

Idag har jag helt otippat lyssnat på Kents senaste album Du&Jag Döden. Jag gillade det inte alls när de släppte det så jag lyssnade på det max 5 gånger då. Det passade inte. Jag minns att jag tyckte att jag hade växt ifrån Kent.
Idag var det dags för en ny genomlyssning. Det var bra. Jag blev melankolisk och tonårsminnen gjorde sig påminda som fräknar på sommaren. Poff poff poff.
Lyssnade jag verkligen förra gången?
Jag vet inte.

Lyssnar jag på någonting överhuvudtaget? Hör jag verkligen vad ni säger?
(Hör ni mig?)

Ibland skäms jag så för mig.
Jag beter mig som ett litet barn. Sur, arg och grinig.
Det är något som inte passar.
(Om det nu inte passar så borde jag inte låta det sitta kvar)

Självömkan? Jag hoppas inte det.
(i så fall för vad?)

"Jag kastar stenar i mitt glashus
Jag kastar pil i min kuvös
Och så odlar jag min rädsla
Ja, jag sår ständigt nya frön

Och i mitt växthus är jag säker
Där växer avund klar och grön
Jag är livrädd för att leva
Och jag är dödsrädd för att dö

Men älskling vi ska alla en gång dö"

Kent - Mannen i den vita hatten

Vad ska jag göra ikväll?